Repeat

Fleetwood Mac - Dreams har gått på repeat i 2 timmar nu. Heh.

Au naturelle

I en fortsatt resa i populärkultur återupptäckte jag idag en serie jag inte sett något nytt av på mycket länge. Supernatural. Jag är förvånad över hur bra och läskig (under dagtid!) serien faktiskt är gång på gång. Trots ett synopsis som skulle passa in på Buffy känns storyn mystiskt sofistikerad. Två bröder jagar demoner (...) i en neverending roadtrip i staterna. Simpelt, lite (mycket) löjligt och oerhört spännande.

Det som gör serien exceptionell är delvis givetvis grunderna (bra skådespeleri, snyggt filmat, bra dramaturgi etc), men manuset är seriens forte. Det unika med serien är dess totala angrepp på alla våra rädslor. Eld. Vatten. Legender. Folklore. Spöken. Odöda. Demoner. The boogeyman. Saker som folk gömmer i garderoben. Saker som gömmer sig i den bokstavliga garderoben. Mentalsjukhus. Hemsökta hus. Husdjur. Vadsomhelst som må skrämma dig och chansen är stor att de geniala manusförfattarna bakom Supernatural har berört det i de strax över 50 avsnitten som visats.

Om ni som undertecknad spenderar en kortare tid hemma för att kurera Dig / Er är det som alltid min rekommendation att tvinga lämplig släkting, eller person som du har hållhake/hållhakar på, att hyra, köpa eller sno dvdboxen för säsong ett och två.