Knepigt kärleksfull

Jag skulle ljuga om det här inte var riktat till en väldigt speciell person, som ni mycket väl kommer förstå vem det är. Därför tänker jag inte ljuga.

Ellen, du är det vackraste som finns. Du får mig att känna mig som en kärlekskrank femtonåring när jag är ifrån dig. Det finns ingenting som jag inte älskar med dig. Du är den typen av tjej som Trojanerna och Grekerna startade krig över. Du är Afrodite, Venus, Freja, eller vilken annan som helst av kärleksgudinnorna som människor skapat.

Jag är väldigt sällan öppet känslosam om min kärlek, men med tanke på hur konstigt jag kan bete mig ibland tycker jag att du gott och väl kan höra det, om och om igen. Till och med i ett såpass öppet forum som det här. Jag älskar dig. Jag är stolt över dig. Jag beundrar dig.

Du är en aldrig sinande källa av inspiration. Du är min musa. Du är min motivation. Du är vad jag tänker på innan jag somnar och den jag vill se framför mig när jag vaknar. Du får mig att vilja göra saker som jag för länge sedan gett upp. Du får mig att bearbeta sorg och finna styrka ur samma källa. Du får mig att tänka på ett högre plan än vad jag skulle förmå på egen hand. Du får mig att bilda mig, lära mig, sköta mig, nära mig, öppna mig och i slutändan, lära känna mig själv.

Jag kan ha svårt att se det vackra i saker och ting ibland, för jag ser allt som är ivägen. Alla problem, smärtor och tillkortakommanden som kan förvränga skönhet. Men när jag ser dig, ser jag essensen i min respekt för det motsatta könet. Essensen av skönheten. Visdomen. Viljan att vara en bra människa.

Jag medger, jag är tuff mot dig ibland. Inte helt sällan orättvis. Det grundar sig inte i illvilja, utan kärlek. Med dig vill jag bli en bättre människa, utvecklas mot ett högre plan. Buddisterna finner sitt högsta plan i nirvana, jag finner mitt i vår kärlek. Du får mig att känna känslor som jag trodde var reserverade för hemmafrufantasier om en kärlek som inte bara baseras på primitiva lustar.

Vanligtvis är jag inte typen som gillar klassiskt romantiska gester. Men med det här måste jag göra ett undantag. Jag älskar dig. Även om såpass stark kärlek känns utelämnande visar jag mer än gärna även det på ett sånt här sätt. Ute i det öppna, där alla kan se hur jag känner för dig.

Ibland är jag bitter, ibland är jag grinig, ibland är jag jobbig, ibland är jag småsint, ibland är jag svartsjuk, ibland är jag arg, ibland är jag ledsen, ibland är jag osäker, ibland säger jag fel saker, ibland är jag okänslig, ibland är jag påfrestande, ibland vill jag vara ensam. Men alltid. ALLTID. Älskar jag dig.

Du är den andra delen av mitt hjärta din jävla padda, det ska bli underbart att träffa dig idag. Jag tänker på dig hela tiden. Love.